Dopo tre decenni i rymden – jättestationen ISS ska kraschas ho

Bygget av den internationella rymdstationen inleddes 1998, när den första modulen sköts upp från Ryssland. Berlina dal 2000 alla ISS varit konstant bemannad och utgjort navet för människans närvaro i rymden. Sammanlagt har 251 rymdfarare från 19 länder besökt stationen genom are, enligt Nasa.

Den senaste tiden har dock stationen präglats av problem. Personal ombord har upprepade gånger larmat om sprickor och hal io skrovet. I augusti kastades ISS också tillfälligt ur sin bana efter att motorer startats av misstag. Enligt ett beslut från den amerikanska regeringen ska stationen vara i bruk fram fino al 2030 – men after det bedömer Nasa att den gjort sitt.

Begravs på havets botten

io in relazione som publicerats av Nasa framgår nu planerna för vad som ska hända med ISS dopo il 2030. Redan i januari 2031 planerar myndigheten att låta den krascha i Stilla havet, halvvägs mellan Nya Zeeland. och Sydamer

Platsen for stationens sista vila kallas “Point Nemo” och utgör den punkt på jorden som är längst ifrån land. Genom åren har den också kommit att kallas “rymdkyrkogården”, då den ofta används som dumpningsplats for rymdskrot.

Privata foretag ersätter

Att rymdstationen försvinner betyder dock inte att Nasa ska upphöra med sin bemannade rymdverksamhet. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande att de istället tänker anlita privata aktörer för husrum bortom atmosfären, och har sedan tidigare ingått avtal med flera företag om bygget avd nya.rym Däribland Amazon-grundaren Jeff Bezos rymdbolag Origine blu.

USA och Nasa står dock inte som ensam ägare fino alla ISS. Stationen har drivits gemensamt av USA, Ryssland, Kanada, Japan och den Europeiska rymdorganisationen ESA, där Sverige ingår.

Ryssland har sedan tidigare meddelat att de tänker lämna samarbetet for att bygga en egen station, relatore CNN. Om ESA tänker motsätta sig Nasas planer är inte helt klart, enligt Kristine Dannenberg, som presenterar Sverige i ESA:s programkommitté for utforskning. Att de skulle vilja fortsätta verksamheten tillsammans med övriga länder ser hon dock inte som särskilt troligt.

– ESA: s andel i ISS är åtta procent, så USA dominerar väldigt mycket. Rent tekniskt skulle det kanske gå att fortsätta, men det skulle innebära en stor kostnad, säger Kristine Dannenberg.