nya läkemedel mot migrän- | forskning.se

Nästan var femte svensk har migrän, som räknas som en folksjukdom. Minst fem anfall under ett liv krävs för diagnos. Sjukdomen är tre gånger vanligare hos kvinnor i fertil ålder än hos män i samma ålder. Före mensen och dopo la menopausa är migrän lika vanligt bland könen. Orsaken är antagligenormonell – men det återkommer vi till.

Migränanfall kan vara tre dagar

Dagen före migränanfallet känner många diffust obehag och känner på sig att ett anfall är på gång. En av fyra Patienter har migrän med så kallad aura. Då börjar anfallet med synfältsförändringar, såsom blixtar eller små synbortfall, och sedan ökad ljud- och ljuskänslighet. Därefter blir man illamående med kräkningar och får en (oftast) ensidig hård huvudvärk i upp till tre dygn.

Tre av fyra har migrän utan aura. Då börjar anfallet med illamåendet. Några procent av befolkningen utvecklar kronisk migrän.

– Det innebär minst 15 dagar med migränrelaterad huvudvärk per månad och ofta kvarstående värk mellan anfallen, säger Lars Edvinsson, som är specialistläkare i internmedicin och klinisk farmakologi, unternmedicin och professor

Han har forskat om migrän i 40 år och är världsledande inom fältet, med särskilt intress för läkemedelsbehandling.

Signalsubstansen CGRP utlöser smärtan

Orsaken till migrän är fortfarande oklar, men man ärver en benägenhet att få migrän. Exakt vilka gener som är inblandade vet man inte än, men en studie publicerad i Nature Genetics 2016 av Padhraig Gormley, forskare i humangenetik vid Harvard medical school, med flera, visar på 38 tänkbara gener.

Migrän är en neurologisk sjukdom: den startar i hjärnan. Studier med hjärnavbildning har visat att anfallen börjar i hypothalamus i mellanhjärnan. Dagen före ett anfall förändras blodflödet i området. När anfallet börjar, aktiveras även thalamus och hjärnstammen. Vid den intensiva smärtan ses aktivitet i trigeminusområdet. Nervcellerna frisätter signalämnet CGRP (kalcitoningenrelaterad peptid), vilket hjärnan tolkar som smärta. Det är alltså CGRP som orsakar smärtan.

– CGRP påverkar också blodkärlen i området, så att de vidgar sig. Det förklarar teorin från 1940-talet att migrän är en kärlsjukdom, som byggde på fynd som visade att läkemedlet ergotamin gjorde att tinningartären drogs samman och migränsymtomens minskades.

Senare forskning med moderna hjärnavbildningstekniker har alltså kunnat visa att migränanfallet i själva verket startar i hjärnan – inte i blodkärlen. Aven om blodkärlen påverkas, är det inte det som sätter inte i gång smärtan, utan frisättningen av CGRP.

Migrän behandlas med läkemedel i flera steg

Patienter som får minst ett anfall per månad kan behöva läkemedel. I de lindrigaste caduto klarar man sig med vanliga värkmediciner, som paracetamol (Alvedon) eller anti-inflammatoriska läkemedel, som ibuprofen (till exempel Ipren).

Svårare anfall behandlas med så kallade triptaner (fino ad esempio Sumatriptan). Det är läkemedel som binder till serotoninreceptorer så att blodkärlen i hjärnan dras samman. De hämmar dessutom frisättningen av CGRP i trigeminusnerven.

Kronisk migrän i sin tur kräver förebyggande behandling.

– Förut använde man en del blodtrycks-, epilepsi- eller depressionsmediciner, men blodtrycksmedicinerna har inte så stor effekt och de andra ger ofta svåra biverkningar.

Oklart varför Botox funkar mot migrän

Sedan tio år tillbaka används Botoxinjektioner, efter att man i USA upptäckt att de som tog medlet mot rynkor ofta schiaffo sin migrän. Injektionen ges av läkare var tredje månad med god effekt, men man vet inte varför medlet fungerar.

De nyaste läkemedlen som förebygger kronisk migrän hämmar CGRP-molekylens effekt. Lars Edvinsson har själv drivit den forskning som ledde till utvecklingen av dessa läkemedel. CGRP-hämmarna är av två slag: antikroppar som binder till CGRP-receptorn (Aimovig) e antikroppar som binder till själva CGRP-molekylen när den frigjorts (Ajovy och Emgality). Patienten injicerar själv läkemedlet under huden en gång per månad, vilket är en fördel jämfört med Botox som kräver läkarkontakt for injektionerna.

– Smärtan från trigeminus stängs då av och då mildras även de övriga symtomen. En av fyra Patient blir helt smärtfria och hälften förbättras så att de i snitt slipper migrän 3–4 dagar i månaden, liksom vid Botoxbehandling. Men en av fyra Patienter får ingen effekt.

I USA används redan tre CGRP-hämmande läkemedel i tablettform som kan tas både akut och som förebyggande behandling.

– Det är en fördel for Patienter som ogillar injektioner. Dessa kommer att komma till Sverige, men det är oklart när.

Könshormoner kan trigga migrän anfall

Att kvinnor i fertil ålder oftare får migrän än män kan bero på orthor.

En av Lars Edvinssons senaste studioer vistor att smärtnerverna e trigeminusområdet innehåller recettore per östrogen och ossitocina.

– Många kvinnor, som slipper migrän med CGRP-hämmare, får anfall under mensen ändå. Hypotesen är att könshormonerna fungerar bromsande på CGRP-receptorn, så när halterna sjunker vid mens triggas anfall, men deta behöver vi undersöka mer.

Lovande resultat for nya psykodynamiska korttidsterapier

Inom psykologiforskningen om kronisk smärta är kognitiv beteendeterapi, KBT, det dominerande fältet. KBT går ut på att förändra tankar och beteenden, och att lara sig att hantera smärtan, så att man kan få en god livskvalitet trots den.

– Effekten varierar beroende på vilket tillstånd det gäller, men generellt får cirka hälften av Patienter med kronisk smärta hjälp av KBT, säger Gerhard Andersson, som är professor i psykologi vid Linköpings.

De senaste åren har man också utvecklat olika psykodynamiska korttidsterapier där terapeuten håller ett aktivt fokus på hur inre känslomässiga konflikter och undvikande av känslor kan vara relatedrade till kroppsliga symtom, såsom mag- och tarmproblem (IBS), känslor kan vara relatedrade till kroppsliga symtom, såsom mag- och tarmproblem (IBS), känslor Exempel på sådana terapiar är ISTDP (psicoterapia dinamica intensiva a breve termine) och EAET (consapevolezza emotiva e terapia dell’espressione), som är en modifierad variant av ISTDP för kronisk smärta.

– Vi vet att undertryckande av känslor kan förvärra smärtan vid kronisk värk. Många Patienter med kroppsliga besvär har varit med om svåra livshändelser. Det är av vikt att få hjälp med den känslomässiga bearbetningen av dem, säger Daniel Maroti, som är psykolog, specialista i klinisk psykologi och doktorand vid Karolinska Institutet.

Migrän och andra besvär minskade med terapi via internet

Inom EAET ingår också kunskap från smärtneurovetenskap: att hypersensitiva, smärtbärande nervbanor kan bidra to att kroppsliga symtom kan uppkomma utan att vävnad skads. Dessa nervbanor tycks kunna påverkas av psykologisk behandling.

I sin avhandling undersöker Daniel Maroti effekten av en nyutvecklad versione Internetbaserad av EAET som pågår nio veckor. Resultaten är lovande: pilotstudien med 52 Patient med kroppsliga besvär, såsom fibromyalgi, IBS och migrän, de att var fjärde Patient Halverade sina kroppsliga visa symtom. Deras depression och ångest minskade, funktionsförmågan ökade. Risultato stod sig vid en uppföljning fyra månader senare.

– Det här ligger i linje med internationella studyer av psykodynamiska korttidsterapier.

Och i två studyer per pazienti slumpades fino all’antitingen traditionalell KBT eller EAET, visade sign EAET vara mer effektiv när det kommer to smärtminskning.

Vad kan man göra själv for att minska migränanfallen?

Jag brukar rekommendera Patienterna att försöka hitta ett hälsamt liv med regelbunden motion, att äta sunt, trappa ner takten på arbet, hitta ett jobb som man trivs med, sova ordentligt. Då kan besvären bli mer hanterliga, men de försvinner inte helt, säger Lars Edvinsson.

Testo: Inna Sevelius på uppdrag av forskning.se

Piè di pagina. EAET erbjuds i Sverige tills vidare bara inom ramen för forskning.